Det var för exakt tio år sedan det inträffade. Det ofattbara, det ogripbara, det tragiska. En händelse som aldrig kommer att glömmas bort. En olycka som alltid kommer att sörjas. Två medlemmar av vår Djurgårdsfamilj lämnade oss.
Det var den 26 april 2003. Djurgår’n hade spelat en bortamatch i Örebro och som vanligt hade Linus och Ricky tagit sig dit för att stötta laget i deras hjärtan. Efter förlust med 0-1 körde de vidare hemåt. Tillsammans i bilen hade de sina tre vänner Micke, Fredrik och Henrik. Jesper berättar.
– Ricky var en av mina bästa barndomsvänner och vi delade alltid på att köra till bortamatcherna. Jag skulle åkt med i bilen men på morgonen innan vi skulle åka dog min farfar så jag stannade hemma istället. Micke (även han en barndomsvän) tog min plats.
Under matchen mötte de upp Henrik och Linus som hade varit i Örebro kvällen innan för att festa och de tackade ja till att åka med hem. Efter ett matstopp i Västerås dök det plötsligt upp en minibuss, i fel fil.
– De frontalkrockade med en mötande minibuss som hade kommit över på fel sida av vägen. Snubben ska tydligen ha suttit och pillat med stereon. Deras lilla Seat hade ingen chans. Ricky och Linus satt i framsätet av bilen. Micke, Fredrik och Henrik satt i baksätet.
Ricky och Linus liv gick inte att rädda. De tre i baksätet klarade livet men Micke och Fredrik blev allvarligt skadade, Henrik var den som klarade sig bäst.
Sorgen var stor. Familj, vänner, supportrar, klubbledning, spelare. Alla sörjde. Staketet utanför sektion F, som var deras sektion, fylldes med halsdukar, blommor och hälsningar från supportrar till både DIF och andra lag. Spelare som Johan Elmander, Kim Källström, Andreas Isaksson, Mikael Dorsin med flera närvarade även på Rickys begravning. DIF:s dåvarande ordförande Bo Lundquist och klubbdirektör Bosse Andersson på dif.se:
”Gränsen mellan liv och död är som en skör tråd. När tråden brister och livet släcks för unga människor, som står i början av sitt liv, känns chocken och förlusten givetvis extra smärtsam. Våra tankar går i denna stund till de omkomnas och skadades familjer, till deras nära och kära och till deras kamrater bland DIF:s fotbollssupportrar.”
Tio år senare minns vi de än. De var två glada killar med fina personligheter som spred glädje med sina sällsynt stora djurgårdshjärtan. Innan morgondagens match mot Syrianska hedrar vi dem. Med applåder hyllar vi deras liv som gått ur tiden. När sedan matchen börjar tillägnar vi 90 minuters konstant skönsång till två djurgårdshjältar. Ricky och Linus, vi minns er för alltid och vi är med er – överallt.
