Vi var i London ett par gånger 1986 och en av gångerna träffade vi ett par skåningar som två av våra polare träffat tidigare. Dom höll kontakten med dem och i februari 1987 fick dom en inbjudan till ena killens 30-års fest. En av de andra skåningarna tyckte att även jag och en till skulle följa med som överraskning. Vi beslöt oss för att bila ner, men vad skulle vi köpa för present. Vi beslutade oss för att köpa en fickplunta och fylla den med ett Stockholmsbrännvin. Sagt och gjort jag och en annan av kamraterna köpte spriten dessvärre så hade vi ingen tur med det, flaskan låg i min tomma armebag vilken vi tappade på väg hem till honom. Som tur var läckte den inte utan vi lyckades sila spriten genom kaffefilter och fylla pluntan med densamma. Bolaget hade redan stängt därav den drastiska åtgärden.
Vi blev upplockade av de andra två och nu bar det iväg, två av oss hade inget körkort så vi placerade oss i baksätet med varsin ölburk. När vi kom till Södertälje dog värmen, kul resa 60 mil i minus 20 grader utan värme. Det var bara att svepa in sig i de medhavda sovtäckena. När vi närmade oss Norrköping så tyckte han som körde att det räckte, även han var törstig så han började skylla på sitt dåliga mörkerseende och påstod sig se älgar på vägen. Det tog väl fem minuter sedan hade han tömt en vinare. Väl framme i Malmö lyckades vi till slut hitta till killen vi skulle få låna en lägenhet av, den låg på 17:e våningen högst upp i ett halvslumområde, kan ha varit Rosengård.
Vi hade redan beslutat oss för att åka över till Danmark på fredagsförmiddagen, dessvärre var det strul med båttrafiken mellan Limhamn och Dragör. Vi kom iväg efter att vi fått vänta en bra stund, när vi väl kom till Danmark så var det givetvis mellanöl som skulle inhandlas. Efter shoppingrundan så satte vi oss på ett gästgiveri och drack pilsner tills båten skulle gå tillbaka. När vi stod och väntade på att båten skulle angöra Malmö, såg vi en hel del skumma typer, ett par av dem vände med samma båt tillbaka efter att ha bytt påsar mot väskor och v.v.
När vi gått igenom tullen och ut på andra sidan så var vi helt plötsligt bara tre, en av oss hade fastnat. Vi stod och väntade, vi gick även upp i avgångshallen och kollade efter den saknade kamraten, det var där vi såg de skumma typerna igen. Vi började undra om någon hade stoppat på honom något. Efter ca 45 minuter så gick en av oss bort och knackade på hos tullarna, han blev genast indragen. Efter en stund kom det en tre fyra tullare fram till oss två som stod kvar därute. Och han som varit därinne längst fick sig en rejäl skrapa eftersom han sagt att han åkte själv. Vi blev inbjudna in i värmen, därinne var det så varmt att dom till och med erbjöd oss att klä av oss i enskilda rum. Då vaknade tanken på att någonting inte stod rätt till igen. Som tur var så fanns det ingen sjukvårdspersonal på plats med andra ord rumpan klarade sig. När sista gubben började plocka upp vad han hade i fickorna så fick dom syn på en Djurgårdständare, häpna så förklarade tullarna att dom trott vi var sorkar så vi fick gå och vi fick till och med behålla ölen trots att dom så riktigt påpekade att man bara fick ha med sig ett sexpack var på den tiden och inte tre som vi haft.
Väl på bussen började vi fundera på var vi kunde hitta närmsta bolag så vi var tvungna att fråga några medpassagerare, dessa undrade vad vi skulle med ett bolag till eftersom vi redan hade påsarna fulla med öl. Vi förklarade som det var att vi skulle ta med dessa öl hem och att vi behövde påfyllning dom bara skakade på huvudet och sa något om tokiga stockholmare. Dom tyckte detsamma på det systembolag vi besökte. Ok hem till lägenheten för att duscha och byta kläder. Festen var väl helt ok och spriten flödade dessvärre mer än vad vi räknat med. Killen som fyllde år blev glad att se oss men jag tror han blev ännu gladare när vi åkte hem på söndagen. Vi försökte dricka ubåt med plastglas, jag hällde en grogg över en brud eftersom hon spillt ett par över mig. Killen hade ca 50 liter HB som säkert höll 50 %, så fulla blev vi. När vi skulle åka tillbaka till vår lånade lägenhet blev en av oss väldigt fyllehungrig, så han sa åt oss att åka i förväg. Väl uppe i lägenheten så slocknade vi som klubbade sälar vilket inte var så bra för eftersläntraren han kom nämligen inte in. Han skrek i brevlådan, han försökte bryta sig in med en bordskniv som han hittade i bakfickan osv. Efter ca en halvtimme så dök det upp ett par uniformerade konstaplar, samtidigt som en granntant öppnade dörren med orden det är han!
De undrade givetvis vad han höll på med, han förklarade att han inte fick liv i sina sovande vänner. Konstaplarna tyckte det var bäst att han följde med och hälsade på hemma hos dem istället. Han förklarade i bilen att han blev glad över detta eftersom det var så kallt ute och han inte hade så mycket kläder på sig. Väl framme vid polishuset ångrade dom sig och lät honom gå till hans stora förtret. Där stod han någonstans i Malmö utan någonstans att ta vägen och det var svinkallt. Han gick till ett gatukök och stod därinne en stund då kom han på att han hade ju telefonnumret till våran värds tjej. Gissa om de var glada över att se honom vi fem-sex tiden på morgonen.
Vi vaknade och han kom tillbaka till lägenheten lite smått irriterad på oss andra. Sedan bar det iväg till födelsedagsbarnet igen. Vi skulle bara ta det lugnt och kolla på tipsextra med pling. Killen som varit ute nästan hela natten gick och la sig för att vila ett tag och en Malmöbo med Stockholmsdialekt bevakade hans spel. Jag kommer inte ihåg vilket nummer han hade men han vann ett par hundra av oss andra sovandes.
När vi satt där och småpratade lyckades den av oss som var nykter göra bort sig genom att fråga vem den där spacklade hyndan som varit på festen var. Det visade sig vara killens tjej, och som av en slump dök hon upp en halvtimme senare. Sedan ringde det en annan tjej på hans telefon och undrade om vi skulle dyka upp på Baldakinen som vi lovat. Det var givetvis inte någon av oss som hade en aning om vad hon pratade om, men det var klart vi blev ju nyfikna. Det visade sig givetvis att det var den av oss vi uteslutit i diskussionen om vem som hade date, var den som hade det.
Vi kom dit och fick hela diskoteket att tröttna på oss eftersom vi fick diskjockeyn att spela passenger och smoke on the water fem gånger var. Innan vi åkte hem så gick mannen med kniven runt och bad grannarna om ursäkt, vilket dom uppskattade. Sedan bar det hemåt utan några större missöden förutom att vi inte fick någon bensin vid en mack trots att vi stoppar i ett par hundra.
Behöver det nämnas att kontakten med dessa skåningar blev sporadisk efter detta? Senaste gången som någon av oss träffade dem var nog på Malmö stadion under SM-finalen 1988.
/No more mr nice guy