Det är med uppgivenhet vi tar emot Justitieombudsmannens beslut och granskning av polisinsatsen vid derbyt Djurgården-AIK den 26 januari (kan läsas i sin helhet på www.jo.se eller PDF här).
Efter att runt tusen anmälningar kommit in från både Djurgårdare och Aik-supportrar beslutade JO att de skulle ta upp fallet för granskning. Järnkaminerna begärde i juni 2012 ut polisens yttrande i ärendet till JO genom offentlighetsprincipen och uppmärksammade en vecka senare JO på att Stockholmspolisen ljög i detta yttrande, samt skrev om det här på hemsidan. Man påstod följande (sidan 9 i yttrande 12-1444.pdf, ladda ned här):
Den 25 januari 2012 lades information ut på de båda deltagande klubbarnas supporterhemsidor om en gemensam aktion mot polisen vid det kommande derbyt.
Detta är en lögn och kan bevisas genom en så kallad “sitesökning” för www.jarnkaminerna.se på Google för dagarna innan derbyt, då alltså allt som publicerats under den aktuella tidsperioden dyker upp. Se googlesökningen här (eller bläddra igenom vårt nyhetsarkiv här på sajten), de enda resultaten är några träningsrapporter och inlägg på JK:s forum. Inga hot eller uppmaningar till upplopp, eller ens något som skulle kunna feltolkas som detta.
JO går på polisens rövare
JO säger i sitt beslut bland annat:
Av granskningen framgår vidare att polisen haft information som innebar att hot- och riskbilden vid detta tillfälle var än högre än den normalt är vid högriskmatcher.
Alltså; JO menar att polisens urspårade insats måste ses i ljuset av att “hot- och riskbilden” var förhöjd. Denna hotbild kan polisen i sitt yttrande i princip enbart motivera konkret med det påstådda hotet på “supporterklubbarnas hemsidor”. Oss veterligen publicerades inga hot på någon supportersida tillhörande Djurgården, allra minst vår egen. Huruvida poliserna Lennart Enocsson och Frida Hellemar, som skrivit under Polisens yttrande, ljugit medvetet eller helt enkelt bara chansat vet vi inte. Kort sagt; polisen drog en rövare. En rövare som lyckades, tyvärr.
Vad gäller JO:s yttrande tycker vi det är tragiskt att man fått ta del av bevisen om polisens lögn direkt från oss i Järnkaminerna (vår skrivelse till JO skickades i juni 2012 och finns att begära ut från dem som offentlig handling eller genom att kontakta [email protected]) men ändå väljer att ta polisens påståenden som sanning.
Vi som var där eller som har tillgång till våldsklippen på nätet vet vad som hände den där dagen och vilka det var som använde våld. Supportrarna som blev slagna och stod på läktaren i matchen har i vissa fall dömts för brott som “anstiftan till våldsamt upplopp”. Polismännen som slog dem i huvudet bakifrån med batonger, eller som matade slag efter slag mot deras kroppar när de låg i fosterställning, har inte dömts för brott och kommer sannolikt möta dig i eller runt arenan nästa gång du går på en hockey- eller fotbollsmatch i Stockholm.
“Risker för upplopp”
JO skriver även:
I anledning av detta påpekas att den allmänhet som överväger att bevista en idrottsarena kan ha ett berättigat anspråk på att få kännedom om risker för upplopp och andra våldsamheter.
samt
Av granskningen framgår att polisens taktik syftade till att bryta en utveckling där ordningsstörande delar av publiken fått mer eller mindre fritt spelrum och att man var medveten om att denna taktik i förhållande till dessa delar av publiken kunde leda till oroligheter.
Tyvärr visar dessa citat att JO inte förstått vad som hände, inte tagit del av filmbevisen på Youtube och inte tagit hänsyn till att polisen diktat ihop hotbild och bakgrund inför matcherna. Ingen av parterna kan belägga dessa “risker för upplopp” eller “fritt spelrum” för “ordningsstörande delar av publiken” med konkreta underlag, mer än hänvisningar till icke citerade uttalanden från icke namngivna personer, samt påhittet om hemsidepubliceringen.
Vi kan också konstatera att polisen i Stockholm, som alltså ljög till Justitieombudsmannen, beskriver JO:s beslut som “positivt”. Positivt för dem själva möjligen, knappast för idrottspublik eller för rättsstaten Sverige.
Till sist vill vi påminna om vad vi sa under skandalerna på derbyna vintern 2011/2012 – inget våld på våra läktare. Det står vi fortfarande för. Kan Stockholmspolisen säga detsamma, eller anser ni fortfarande att det som hände var “positivt”?
Järnkaminerna