Järnkaminernas ordförande skriver inför derbyt mot Hammarby på måndagen.
När vi nu ska möta Hammarby för första gången på sex år kan man säga att tongångarna varit minst sagt upptrappade. Det var också därför vi valde att gå ut med en särskild uppmaning inför matchen. Alla ska kunna bära sina färger utan att bli påhoppade – precis som det oftast brukar vara även vid derbyn.
Antagonismen och rivaliteten skapar starkare drivkrafter för oss alla och är en central del i vår supporterkultur. Det är något vi ska värna om och vårda. Det gör en medioker fotboll spännande och skapar nerv, passion och energi – som visas upp i tifon, läktarsånger och sylvassa budskapsbanderoller.
Vi måste få kunna fortsätta håna varandra, retas och slänga käft utan att det går överstyr i våld och påhopp mot de som bara vill sjunga fram sitt lag.
För oss har relationen till Hammarby inte förändrats sedan vi senast mötte dem. Däremot verkar deras relation till oss ha förändrats – med en retorik som följer därefter.
Vi har inget att be om ursäkt för och vi har ingen anledning att vara rädda. Vår plats i den här stan och i historieböckerna är självklar. I Djurgårdsfamiljen ryms inget annat än mod, stolthet och ära.
Vi står tveklöst lika starka och enade som vi alltid har gjort. Inget kan rubba på det. Vi är ett Stockholmslag och Stockholm är vår förankring. Ingen kan diktera vad som är hemma för oss eller inte.
Som Djurgårdare går man alltid rakryggad med stor stolthet över de färger man bär. Det är exakt så vi tar oss till matchen imorgon. Det är exakt så vi står på Sofialäktaren. Men jag uppmanar alla att hålla ihop där ute och att ta hand om varandra, eftersom alla våra motståndare imorgon inte riktigt känner som vi gör.
5000 Djurgårdare är fullt kapabla att skapa ett sjukt jävla tryck. Vi såg nere i Göteborg senast vad vi kan göra när vi är 700-800. Vi såg på bortaderbyt mot Gnaget ifjol hur högt vi kan låta. Tänk då vad vi kan göra imorgon.
Vi kan alla vara med och skapa historia. Sjung högre än du någonsin gjort, lyssna på tifogruppens instruktioner och kom ihåg att en Djurgårdare aldrig någonsin ger upp.
Krossa Bajen!
/Viktor Adolfsson
